söndag 8 januari 2017

Följa John

John Williams
Butcher's crossing
1960



Efter att ha läst den på samma gång episka och lågmälda Stoner bestämde jag mig för att ge mig i kast med en annan av den återupptäckta John Williams romaner, Butcher's crossing, utgiven fem år tidigare än Stoner. Medan Stoner var berättelsen om ett helt livsöde går Butcher's crossing på djupet i en särskild händelse, historien om när studenten Will Andrews som gett upp sin akademiska karriär ger sig iväg på buffeljakt i den amerikanska vildmarken tillsammans med ett gäng karismatiska karaktärer. Och ja, precis som det låter är det hela i grunden en klassisk historia från den amerikanska vilda västern. En klassiskt westernhistoria är givetvis inte det Williams är ute efter utan något större. Under romanens gång visar det sig att de fyra buffeljagarna förutom kampen mot naturen för en kamp mot sig själv och sina egna drömmar.

Williams berättarstil känner jag igen från Stoner, han framstår som en författare helt utan manér, han är chosefri och skriver bara precis det som behövs. Det kan låta tråkigt, men det är en långsam bearbetning av karaktärer och skeenden som för sida för sida vecklar ut en stor värld för läsaren. Om man ska dra en dålig liknelse är Williams stil som en boxare som istället för att knocka motståndaren i första ronden lugnt och metodiskt tröttar ut sin kombattant för att sedan någon gång i nionde vara sin motståndare övermäktig. Men om Stoner knockade mig lyckas Williams denna gång endast vinna över mig på poäng. Någonstans bland alla bufflar, vindpinade slätter och beskrivningar av hur man flår en buffel tappar han mig. Jag, som ungefär då hoppats på att romanen ska sätta in sin knock, inser att det är det här som är romanen, att boken faktiskt i mångt och mycket är en äventyrsberättelse. Tyvärr, eftersom jag inte finner handlingen särskilt engagerande i en bok som mångt och mycket är handlingsdriven; många sidor läser jag mest i väntan på det förutsägbara oundvikliga slutet.

Men precis som med boken huvudkaraktär, Will, gör tillvaron i det öde landskapet något med mig. I alla detaljer om överlevnad, jakt och tristess sipprar det in något större om tillvaron i stort. Av den varan hade jag dock önskat mig ännu mer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Mitt foto
Men, VAD BETYDER DET?!